Skithelg. Jag försöker att fokusera om men landar tillbaka i skithelg.

Onsdag natt hade Knut krupp. Per vabbade torsdag men då Knut var pigg och glad fick han gå på dagis i fredags. Han var tydligen inte redo för det eftersom fredag han hostat sig igenom hela eftermiddagen. Det blev bara värre med andningen under kvällen och astmamedicinerna gav ingen effekt. Till slut blev det en fredagkväll på akuten för honom och mig. I med kortison motsvarande 6-12 mån heltidsanvändning av astmamedicin och så adrenalin och slemlösande på det. Läkaren sa tyvärr efter varje ny medicinordination. Lilla plutten. (Knut alltså, läkaren var det inte synd om av den anledningen. Möjligtvis är det synd om honom av andra anledningar. Arbetsbelastning till exempel. Men det är en annan historia.)
Vi fick komma hem till slut och Knut somnade direkt av utmattning.

Lördag morgon tog jag dos nr 2 av min nya medicin som ska förebygga migrän. Blodtrycksmedicin. Trots att jag inte har högt blodtryck, snarare lågt, så kan den förebygga migrän. Nåt med kärlen, de vet inte riktigt varför det funkar men det gör det har de märkt. Läkaren pratade varmt om denna lösning och var upprörd att man inte provat det tidigare. Det finns ju INGA nackdelar med den här medicinen, det värsta som kan hända är att den inte ger någon effekt. Och den är så SMART att om man inte har högt blodtryck så sänker den inte blodtrycket. Klart jag ville prova en sån mirakelmedicin, allt för att slippa migrän!

Det vara bara den där detaljen. Detaljen med yrseln. Jag blev så yr att hela rummet snurrade trots att jag låg ner. Och det slutade inte. Efter några timmar kunde jag resa mig en kort stund innan det var dags för liggläge igen. I morse var det så bra att jag tordes ta ett bad. Dålig idé. Var tvungen att ropa in Per då jag var säker på att jag skulle tuppa av i vattnet. Vad är det här för medicin??? Besvären är förmodligen övergående heter det men jag tar inte en tablett till, fy tusan!!!

Så nu går söndagen över i kväll. Vi har en yr mamma, en trött pappa, en tvååring som är rosslig, småfebrig och saknar det pyttelilla tålamod han brukar ha men är speedad pga all medicin han får, en understimulerad femåring som fått komma i sista hand hela helgen och löser det genom att retas med sin sjuka lillebror som skriker för minsta blick. Jag har just sövt Knut som somnade av utmattning efter 20 min illvrål. Jorå. Mysigt med helg.

Fast. Vi har ju haft mysigt också. Röstat, fikat på Janelings (jättemysigt tills småtrollen klättrade på väggarna och hojtade och skrek. Dvs efter ca 7 min.), lekt i lekpark, byggt smålego, hällt ut allt smålego som mamman just sorterat i små fack, haft fredagsmys och gosat. Tur det.

Nu ska jag samla mig och leka lite med Axel innan Knut vaknar.
Tack och slut.