JulSTÖK


En helg i julstök. Vi är småförkylda och trötta och griniga. Mycket som jag (skrev vi först men ändrade mig????) vill göra: städa, tvätta, baka och feja ni vet. Per vill men kan inte sova då han hostar lungorna ur sig så fort han lägger sig. Han ser ut som en blandning av åskmoln och döende spöke. Ja, mancold helt enkelt. Övriga vill  1. Busa med pappa 2. Mysa med mig 3.Spela eller kolla film på plattan. Om de inte får något av ovanstående vill de 1.Bråka med varandra 2.Slåss 3.Båda ovanstående.

Ja, jag fattar att det gör det för att effektivt få vår uppmärksamhet när de inte får den positiva uppmärksamhet de söker. Men jag har inte fått ihop ekvationen än hur ett hus blir städat, maten lagad osv i kombination med den positiva uppmärksamhet de vill ha. Tips mottages tacksamt utom typen ”städa TILLSAMMANS med ditt barn” eller ”gör barnet DELAKTIGT i matlagningen”. Mina ungar ser igenom det direkt och tvärvägrar. De vill att JAG ska göra det DE vill. HELA TIDEN. De tycker att vi kan äta hämtmat, att pappa kan städa och att jag kan betala räkningar eller andra måsten när de sover, vilket de iofs tycker är överskattat. Jag har nått nya bottennivåer i mitt föräldraskap och bland annat hotat med att ställa in julen. Förlåt till barnen och mig själv.

Ja, där är vår helg ungefär. Per går ut med barnen en stund, jag städar, de kommer hem, Per behöver vila, jag löser konflikter en stund medan vi avverkar nödvändigheter som matintag och bajsning. Sen myser vi lite, bråkar mycket och börjar om. Idag fick jag dessutom för mig att vi skulle ha en skärmfri dag. Det var mysigt och underbart och alla var med på det. Men det finns kanske bättre dagar att välja såna fina experiment på. Svårast var det för föräldrarna som bröt mot det flera gånger. Men en bra början! Axel tyckte att vi ska ha varannan dag skärmfri, ingen dum tanke. Har inte presenterat den för Per än…

Bäst i helgen:

– Sjukt gott julgodis har producerats, både klassiskt och för mig dvs utan mjölk, mjöl och vanligt socker. Bäst blev snickersknäck, galet gott!

– Alex och Sigges ”Meningen med livet” på SVT och att de påminde mig om ”Oh Laura” som jag glömt att jag gillar.

– Jag har haft tid med båda barnen och insett igen att de är grymt smarta, nyfikna och kompetenta. Just idag Knut på pussel och Axel med ord och siffror.

– En mysig tur till affären med Axel. Det är mysigt att hänga med honom.

– Att försöka söva en underbart charmig Knut som inte vill sova. Skitjobbig och bedårande på samma gång. Han har mig runt sitt finger. ❤️

– Att min man varit en superhjälte i helgen och stått bakom mina projekt, bromsat lite här och gasat lite där. Samarbete i världsklass. OCH smort in hela familjens skor. ❤️????

– En lång kvällspromenad inkl omledning av vattenpölar, lekpark i mörkret och skogssmyg med ficklampa.

Brev till min make

Hej! 

Välkommen hem! Nu är det helg! ❤️  Eftersom du kom hem när jag var som mest less så fick du mest gnäll en stund då. Sen åt vi och då pratade ju våra underbara änglar oavbrutet. Sen hamnade jag i tvättstugan eftersom lillebror absolut ville långbajsa nere men inte vill vara själv i källaren så då passade jag på att vika lite tvätt. 

Ja, sen var det fredagsmys och du passade på att sträcka ut dig några minuter på sängen. Sen tog jag disken, innan du la barnen. Jag ringde sen till min kära kusin, som jag delar livet med på håll och som jag längtat efter att ringa hela veckan, och det tar ju alltid lite tid när vi pratar. ❤️ När jag la på hade du hamnat i telefon med din bundis – som du delar livet med på håll. Ja, så nu sitter jag här på väg i säng. En hel fredagskväll i vårt lilla lilla hus där vi knappt växlat ett ord med varandra. Igen. Så det här är vad jag skulle vilja säga: 

–  Vi måste hjälpas åt med resten av tvättberget imorgon, kan du hjälpa mig att komma ihåg det?

– Och du, kan vi åka till tippen också, garaget är fullt! Det skulle vara skönt att rensa lite!

– Nu har jag vattnat blommorna – igen. Kom igen, det brukade vara din grej och då var blommorna fina! Nu överlever de mest, när jag sköter dem själv. De behöver dig!

– Vet du om att jag älskar dig? ❤️

– Kommer du ihåg att det är lucia på dagis på måndag? Vad ska Knut vara? Det måste vi fixa i helgen. Jag såg skitsöta alvdräkter typ tomtenisse på Ica Maxi som funkar som pyjamas sen, vad tror du om det? Han har ingen aning själv. 

– Jag behöver sova, behöver du? En natt var i källaren i helgen? 

– Jag ser fram emot en helg med dig. Hoppas vi hinner prata lite. 

Puss/ din fru

Återställning av självbilden

Idag är det andra advent. Idag ska jag äta hotellfrukost med vänner och sen handla julklappar till mina nära.

Jag som som 14-åring drev antirasistiska kampanjer och stod upp för lika värde tittar mig i spegeln idag. Jag kommer på mig själv med att tänka tankar som jag aldrig hade trott att jag skulle tänka. ”Nu får det räcka snart”, ”vi kan väl inte rädda alla” eller oro för bostäder. Och det sorgligaste är att jag inte känner någon, inte ens pratat på riktigt eller ens kan namnge en enda person som är varken nyanländ flykting eller romsk tiggare. ”Situationen” har inte påverkat mitt liv över huvud taget. Inte ett dugg. Vad är det jag tror mig veta nåt om?

Idag ska jag prata med en tiggare innan jag beslutar mig för att ge eller inte ge en slant. Sen ska jag se till att få kontakt med några människor från Syrien. Skärpning fru Jacobsson!

Och tack till tre herrar som påmint mig om vem jag vill och trott mig vara. Riktigt bra krönikor – läs dem!  Och titta på Sorans kompis Cristoffers uppläxning av Soran! Exakt så!

https://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-vad-sa-du-gar-sverige-bra-det-kan-inte-stamma/
https://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article21888119.

https://www.svtplay.se/video/5128360/absolut-svensk/absolut-svensk-sasong-1-avsnitt-3

Perra Pyz och lördagsmys

Hemma ensam. Det händer inte ofta. Men när det händer är det alltid lite fest för mig. Tid för mig. Då blir det alltid stora mängder sushi, serier, tända ljus och choklad. Eller nåt projekt jag drar igång.

Idag var det projekt träningsrum i källaren. Jag gick in i det med min vanliga inställning ”det går snabbt, det är ju bara att måla lite”. Färg finns hemma, bara att köra. Men en liten mögelfläck på träpanelen raserade planen. Så jag la ner och gick upp och satte på en serie istället. Men det stör mig! Gnager! Jag vill göra klart det där rummet! Nu! Impulskontrollen är ingen lek att brottas med. Hahaha.

Det blåser och ryter utanför fönstret. Sådär så att man får känna sig liten och maktlös. Samma känsla som jag får av havet, eller fjällen. Mina problem liksom krymper. Stormen skiter i mig. Tillbaka till basic, lyckan är tak över huvudet och torr om fötterna. Det är vilsamt att få vara liten inför naturen. Om man kan välja. Ikväll kan jag inte låta bli att skicka en tanke till dem som bor i tält, husvagnar och utomhus i vårt land. Oavsett orsak. Det borde inte få vara så.

Nä, slut på djupsinne. Nu ska det bli ”Så mycket bättre” och en bit choklad. Till.

Imorgon kommer mina prinsar hem. ❤️

Jag hittade en läsk till Per idag. Hysteriskt rolig. ????

Jag hittade en läsk till Per idag. Hysteriskt rolig. ????

image

Återträff

Ni vet de där som tar sig in. In i hjärtat. För att stanna. De där som kan säga ”du är ju helt dum i huvudet” utan att man blir det minsta ledsen. De som liksom blir familj. Jag har några såna. Och det är jag så sjukt glad och tacksam för. Som en energidos i direktform. Jag älskart. Ikväll har vi hängt som om det var igår fast det är flera år sen sist. Men det är kanske tur att vi inte ses så ofta för att vara vaken så här sent är jag för gammal för. Det kommer att ta hela veckan att återhämta. Men ändå. Tack. All kärlek till er. ???????????????????? ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Jag och min soffa

När Per och jag började jobba, få lön, bo i riktig lägenhet och så vidare så letade vi länge efter en soffa. Vi har olika smak och det tog tid att hitta en som passade båda och plånboken. Till slut föll vi pladask för en skinnsoffa från Mio. Jag som då varit vegetarian ett tag (men nyss börjat äta kött) hade svårt med tanken på att ha en skinnsoffa men kunde märkligt nog inte släppa den. Vi köpte den och har älskat den sen dess. Fin, skön, tidlös, praktisk. 
När jag hämtade Knut igår började han plötsligt prata om vårt hus. 

3-åringen beskriver ”vi har en kall soffa och så är tv:n rakt fram och så har vi en dator som sitter fast”. Japp, vårt vardagsrum med skinnsoffa, tv och stationär dator. Jag brukar gilla soffan men nu när jag förstår att han bara
uppfattar den som kall vet jag inte längre. Dags att byta den mot en varm kanske? Eller mjuk? Eller nåt annat vad som helst utom kall? Vem vill ha en kall soffa? Stackars barn.
Jag ligger nu på den kalla soffan och är benägen att hålla med honom. Den är inte mysig längre. Mest kall. Sen blir den svettig efter en stund. Ledsen soffan, det är inte du, det är jag. Vi har liksom växt isär. Jag tror att det är dags att gå skilda vägar. Förlåt. 

Eh, det där gick lite fort kanske. Vi får se. Pläd över dynorna? Några fler kuddar? Parterapi?