Tack för hjälpen!

Idag när jag städade hände nåt märkligt. Jag letade efter en insexnyckel. När jag just var på väg att ge upp och stänga verktygslådan poppade ett fack på locket upp och ut ramlade ett gäng insexnycklar. Tack!!

Lite senare höll jag på i barnens rum. På hyllan där de brukar ställa legobyggen som ska sparas har det länge varit överfullt. Och protesterna har varit högljudda när jag föreslagit att ta bort några byggen. Nu ställde jag försiktigt ner byggena i ett par plastlådor som jag ställde in i en garderob. Efter en stund ramlade en av lådorna ner. Den lådan med ”bara” egna byggen, inga avancerade köpbyggen. Alltihop kraschade. Tack!! Nu finns plats för nya byggen utan att någon behövde fatta beslutet att krascha. 

Och så fortsatte städningen. Jag vet inte vad det var, mitt undermedvetna eller annan hjälp. Men jag vill bara tacka! Tack!! 

Midsommar i februari?

Midsommar. Borde vara den trevligaste högtiden på hela året eftersom vi firar sommaren som vi ju älskar högt. Och vissa år är även jag feberyr och vill fira med pompa och ståt. Sill, femkamp, svindyra jordgubbar, nattbad och kransar i håret. Men för det mesta blir jag mest trött. Alltså inte negativ-trött utan mer sömnig-trött. Jag tittar på bilderna i nyhetsflödet på femkamper, dukade bord, jordgubbstårtor och nubbeglas. Och jag vill bara sova. Märklig reaktion! Annars blir jag ju glad när andra delar fina saker. Men nu känner jag mest ”oj, att de orkar!”. 

Det är samma grej med nyårsafton för mig. Jag orkar liksom inte. Det är den här ”nu ska vi ha roligt för det är ju ändå midsommar”-grejen. Jag vet inte, jag tycker att en spontanfest i oktober ofta är roligare och behövs mer. Lite konstruerat kanske. Sommaren är liksom så fantastisk redan som den är, den behöver inte piffas upp. Lite som jag känner med att sätta konstverk på redan vackra platser (i Eskilstuna har vi en sån trend nu). Onödigt liksom.
Jag vet att jag låter som en gnällkärring – det är min inre tant som talar igen. Det är ju aldrig onödigt med fest! Och det är ju roligt att träffas! 

Ja, absolut. Jag vet att jag har fel. Det är kanske bara lite för mycket just nu. Nästa år är jag kanske den som möter gryningen nybadad och med kransen på sne. Eller också ser jag en film och äter popcorn -igen. 

Kan vi inte flytta den här fantastiska högtiden till en tid då den behövs, och då det inte är så stressigt med allt annat. (Att njuta av sommaren och så.) November kanske? Eller februari?

Taatattataaatatataaa

Tänk tomteparaden på Kalle Anka på julafton när alla leksaker marscherar ner i säcken. Musiken, tempot. Håll den bilden. 

Jag på jobbet. Migränen som var på väg att klinga av tar ny fart. Jag skyndar hem och lägger mig. Ikväll ska vi vaccinera oss för tbe har vi bestämt. Inte glömma. Somnar som en sten. Ställer fram klockan som indikerar att det är dags att hämta sonen på fritids. Igen. Och igen. Bästisens mamma ringer – får jag ta med honom hem? JA TACK!! Andas ut och tar på ögonbindeln igen. Den andra sonen som är hos mormor och morfar längtar hem. Maken får möta upp ikväll. Medicinen är slut. Maken jobbar ju på sjukhuset, han får ordna. Maken kommer hem, hungrig som en varg. Micrar mat och ska dra iväg och plocka upp sonen hos bästisen. Bilen startar inte. Det var ju för att slippa sånt här vi köpte ny bil! Ingen gratis bärgare i försäkringen. Nä, vi får väl låna en bil och bogsera till verkstan, säger vi. Läser sen att man inte ska bogsera automatbilar. Bärga för 1200 spänn 500 meter till verkstan? Nej tack. Bästisens pappa lovar att köra hem sonen. Makens matlåda är skitäcklig, han petar lite i den. Jag äter fis-köttbullar på en macka. Maken fjärtar.

DÅ kommer teknikern som ska installera fiber i huset. Visst ja. 

Nu åker strax fästingbussen vidare. Kan nån vara snäll mot min tappre make medan jag blundar? 

Hur är läget undrar nån. Tja… Spännande? (Tomteskratt.)

Synsk?

Älskling, jag la ett par handskar här igår, har du sett dem?

Mamma, var är mina stövlar?

Du, pappas borrmaskin, har du sett den?

Jag har lagt ifrån mig glasögonen. 

Blyertspennan.

Svarta märkpennan.

Bitsen.

Mamma, var är min vattenskjutare?

Två små påsar med spikar? Glasögonen, skorna, hjälmen, cykeln (TUSAN DEN GLÖMDE JAG!!!!)… 

Jag vet inte var hälften av grejorna är. Jag har spenderat helgen mest i sängen med migrän. Men tre generationer män har stor tilltro till min synskhet. Uppenbarligen. 

Skrivlust

Jag har så otrolig lust att skriva! Det bara bubblar i mig! Meningar bara poppar i huvudet som små popcorn. Till och med ett mail till Axels lärare var en fröjd att skriva häromdagen. Snacka om otillfredsställt behov! 

Problemet är bara att jag saknar två saker. En bra laptop och nåt att skriva om. Jag skulle vilja skriva en bok, artiklar eller kåserier – men om vad? Det är orden, formuleringarna och tankarna som är min drivkraft. Men utan innehåll blir det rätt skittråkigt. 

Så ett upplägg på en bok mottages tacksamt! Och en laptop. 

Hahaha, nu vände sig maken om och beklagade att han inte har nåt att läsa. Jag får väl skriva en bok åt honom då. 

Godnatt!