Monthly Archives: oktober 2014

Kreativitet och sjukdom

Jag kan inte sova fast jag är jättetrött. Bihålorna värker, jag har irriterande torrhosta, ont i halsen och ont i kroppen. En helt vanlig förkylning. Och jag ligger och tänker på om jag ska bygga en tågbana till barnen i julklapp. Är jag knäpp? Jag borde vilja sova!!! Men de älskar ju såna där på typ Polarn å Pyret eller leksaksaffären. Jag har värsta idéerna, en skiva med infällbara ben och krokar så att man kan hänga den på baksidan av dörren. Hönsnät och tidningspapper och tapetklister kan skapa berg och tunnlar. Så kan man sätta dit plastdjur, gubbar och en infälld damm såklart av grodspelet som ingen leker med. Och…

Så här har jag funkat sen jag var liten. När jag blir sjuk vaknar kreativiteten. När jag var hemma från skolan sydde jag gubbar av gamla strumpor, möblerade om på rummet eller hittade på dikter. När jag sen blir frisk hinner eller orkar jag inte med de där projekten. Märkligt. Då borde jag ju använda energin till att göra allt det där roliga! Men då har det liksom svalnat och känns inte lika angeläget. Men nu, mitt i natten när kroppen skriker och jag vet att barnen snart vaknar, då hade jag kunnat sätta igång om jag haft grejor hemma. Kanske tur att K-rauta inte har nattöppet.

Jag kan inte låta bli att tänka på Simon Kyagas sommarprogram 27/6 i Sommar i P1. Han pratade om kopplingen mellan bipolär sjukdom och framgång i flera kreativa yrken. Han och hans kollegor har hittat ett vetenskapligt belagt samband. För övrigt ett riktigt bra program! Lyssna på det medan det finns tillgängligt!!

Nu är jag varken bipolär (eller kanske bara lite?) eller konstnär. Bara förkyld och pysselsugen. Men jag tror att jag anar nåt. Nåt om att släppa på spärrar, gränser och låta energi flöda. Det är skönt! Det samlar energi!!

Jag undrar hur tung skivan kan bli. Håller dörren? Playwood eller spånskiva? Hur många lager tidningspapper? Knut är lite våldsam. Jag måste ringa pappa imorgon. Om man kanske…

Tanten shoppar – inte – igen

Nu har tanten varit på klädaffärer igen. Jag börjar (börjar?) verkligen att bli gammal. Men jag gick där och retade mig. Varför måste kläder vara så krångliga nuförtiden? Varför kan inte en jeansskjorta få vara en jeansskjorta, utan man måste färga den med bröstfickor för att sen riva bort dessa så att det syns att det suttit fickor där? Que? Jag fattar inte. Det är ju bara fult.
Ok, jag har fallit för en del krångliga kläder, det ska erkännas. Varje gång jag rensar min garderob bestämmer jag mig för att bara köpa basic-kläder i fortsättningen. Jag har massor av kläder som inte passar ihop med nåt för att de är för krångliga.

Sen gick jag hem, tittade på nyheterna och insåg att krångliga kläder inte är nåt problem. Dock kanske ännu mer löjligt och onödigt.
Nej, fram för kläder till alla (som passar ihop).

Sjukstuga

Torkar näsor, dricker ingefärste, tar tempar, fryser, suckar, reder ut tröttbråk, byter dvd, tävlar i tycksyndom och kokar kalops. Ändå rätt rofyllt på nåt vis i sjukstugan. Korta stunder. Sen blir det kaos igen.

Dagens diskussionstema: Får man slåss? Knut hade en lång (45 min) utläggning om det istället för att sova. Med sänkta ögonbryn och allvarlig min. ”Fåj inte schlåss.” Sen slog han mig.

Dagens oväntade: hittade Pippidockan med brallorna neddragna. ”Har Pippi klätt av sig?” undrade jag. ”Jaa. Pippi kissat” förklarade Knut. Sen tog han tag i Pippis hand och sa åt henne på skarpen att man inte får slåss. Jag är lite osäker på hur jag ska tolka detta.

Knut har kämpat halva natten, hela dagen och hela kvällen med att vägra sova. Jag tror att viljekraften hos tvååringar kan lösa energikrisen. Om det inte räcker kan andra åldersgrupper bli aktuella. Men att barnen är vår framtid är ju alla överens om.

Nu, två timmar efter läggdags, har de äntligen somnat i sina sängar båda två och föräldrarna har slut på ämnen att bråka om eller är för trötta för att orka. Vi hoppas på en läkande natt för oss alla. För dagar som idag är det tur att man bara minns godbitarna av. Som trolldegsbaket. ”Mamma, de här pinnarna kan vi ha som otrooooligt långa armar till trollet!”

IMG_5280.JPG

Tack för ordet. Godnatt.

Surgubben med det varma leendet

När vi köpte vårt hus blev vi varnade för en granne. Han skulle vara sur, retlig och någon man skulle hålla sig ifrån. Vilket vi gjorde. Ett tag.

Första gången han tilltalade mig hörde jag först inte vad han sa. Han upprepade då att jag kunde använda hans garageuppfart att vända på så behövde jag inte köra hela gatan ner för att vända. Genom åren har han sen hejat glatt, vinkat när vi åkt förbi, alltid med ett leende. Nyss kom han och ringde på för att varna för att en inbrottstjuv setts i området.

Jag påminns åter igen. Lyssna inte på skvaller.

Fredagslistor

Några saker som är sjukt irriterande hemma hos mina föräldrar:
1. Det är långt hit.
2. Jag har likadan handstil som min pappa så det är aldrig nån som märker när jag fyllt i sista orden i familjens gemensamma korsord på toa. (Jag känner mig skitsmart iallafall.)
3. De bästa kryssen är alltid klara så man får välja på de svåraste, barnkryss eller sifferkryss. 🙁
4. Jag sätter igång massa projekt här – varför orkar jag inte detsamma hemma?
5. De har aldrig duschtvål och jag glömmer alltid att ta med. (Hej i-landsproblem)

Fem saker som är grymma:
1. Vi är alltid välkomna. (Även om jag förstår att det ibland är skönt när vi åker).
2. Det finns alltid mat.
3. Jag får sovmorgon.
4. De älskar oss.
5. Vi älskar dem.

Vad vi ska göra i helgen:
1. Prova nya badhuset
2. Gå i skogen
3. Sova
4. Åka hem

Saker jag gjort idag som fått mig att känna mig sådär på smartskalan:
1. Tagit initiativ till ett möte och glömt att gå dit (inom loppet av en timme).
2. Lämnat plånboken hemma och upptäckt det i kassan på systemet.
3. Kört bil, suttit och funderat på hur snabbt det blir mörkt den här årstiden för att långt senare upptäcka att solglasögonen var på…
4. Skrivit detta röriga blogginlägg.

Sådärja.
1. God natt
2. Sov gott
3. Over and out

Prinsessor och träningsvärk

Idag har jag haft en surdag. En sån där när man nästan har träningsvärk mellan ögonbrynen. Kanske var det för att jag och Axel var så trötta imorse. Han ville vara ledig och sova och jag kände exakt likadant men var för vuxen för att göra det. Han sa argt att han aldrig mer vill gå på det där fula tråkdagiset och andra målande uttryck. Jag förklarade att jag också ville sova men att det inte gick idag. Han morrade vidare och efter en stund utbrast han ”men ÅÅÅÅHHHH!!! (eller kanske mera AAAAARRRRGGGGHHH!!) Mamma, jag kan inte ändra mitt liv till att jag vill gå på dagis!!!!” Frustation över att känslan av motstånd inte gick över!! Efter mina förslag (kanske det känns bättre med en kram/lite kläder/en bra låt) suckade han trött ”näe, det hjälper inte”. Underbara hjärtat. Han är bara fem men har redan koll på att man kan försöka styra sina tankar och sin inställning.

Det ordnade sig, vi kom på att om han fick ha sin nya fina klänning och pappas mössa så gick det. Och det var en ganska stolt och väldigt söt liten gubbe jag lämnade. Jag blev sen till jobbet, men ibland kan jag bara inte stressa barnen, ibland måste de få hinna i fas innan jag lämnar. Och den här veckan är Axels och min. Per och Knut är i stugan. Och Axel och jag saknar dem och njuter samtidigt. Men det är som att den här veckan är min och Axels paus. För att hinna komma i fas med oss själva. Då kunde jag inte ta fram min hårda sida.

IMG_5146.JPG

Ikväll var vi på Friskis. Axel gillar barnpassningen där, och ännu mer att de stänger innan jag tränat klart och han får sitta bredvid mig och spela mobilspel. På vägen ut passerade vi tuggummiautomaterna och som vanligt hade jag ingen peng. Axel som förstått att man måste jobba för att få pengar sa bekymrat ”Men mamma, varför får du inga pengar? Imorgon när du går till jobbet måste du säga till din chef att du måste få en femkrona eller tiokrona innan du går hem.” Ja, kanske det vore ett bra system. Pengar i handen efter utfört arbete. Väldigt KBT-igt. Som förr i tiden. Varför lämnade vi det? Jag ska ta upp det med chefen.

Nu sover min lilla prinsessa i sin säng och jag ska strax krypa ner i min. Imorgon ska vi ta sovmorgon.

IMG_5143.JPG