Har hon slutat blogga? Nejdå. Hon har bara fått migrän och måste sova allt hon kan för tillfället.

Men det fortsätter att bubbla i skallen så bloggen är definitivt inte död.

Jag har nu haft kalas hela veckan. Planeringsdagar med jobbet tisd-onsd inkl trevligheter, jätteskoj. Axels femårsdag på torsdagen med barnkalas på kvällen. Jättekul det med. Fredagen innehöll återhämtning och avslutades sedan på Leos lekland med 5-årskalas för Axels och Knuts kompisar. Lördag hade vi kalas för släkten, jättemysigt, och lördag kväll kom migränen. Kanske inte helt oväntat. Men likväl ovälkommet. Det är det andra större anfallet på kort tid nu, och det förra tog nästan två veckor innan det tog helt slut vilket skrämmer mig. Jag vill inte tillbaka till förra sommarens konstanta migrän. Blä.

Vi pratar istället om dagiskompisarna vi firade i fredags. Storasyster T och Axel är födda dagen efter varandra, hon först och Axel dagen efter. Vi möttes på BB, hamnade i samma mamma-grupp och valde samma förskola. Inget konstigt så långt. Det skumma kom när vi väntade Knut och fick veta att även de väntade syskon. Inget konstigt det heller. Men sen. När vi var på förlossningen, såg dem passera i korridoren, Knut tog tid på sig och passerade tolvslaget. De fick alltså en till tjej dagen innan vi fick en till kille dagen efter. Vad är oddsen för det??? Lite kul. Och Knut älskar E. Hennes namn var bland de första orden han lärde sig. När vi var på leksaksaffären innan kalaset i fredags hade Knut och Axel jättekul med tågbanan som man får leka med där. Det brukar vara omöjligt att få dem därifrån utan protester och tårar. När jag sa att vi skulle träffa E släppte Knut allt och rusade emot mig. Kärlek.

Axel och T har mer en syskonrelation. De har ju växt upp tillsammans. De blir osams, bråkar, längtar sen efter varandra och har jättekul när de leker. Axel bet ibland andra barn när han var liten. Den dagen personalen berättade att T bitit tillbaka jublade vi. Yes, äntligen! Och så har det varit sen dess. Axel får det motstånd han ibland behöver och då blir han sur. Men lär sig saker på kuppen!

Nu ska jag sluta att svamla och kliva upp. Till de där små och stora fötterna jag hör därute. Ett av mina favoritljud.

Ha en skön söndag!