En helt vanlig iskrascharpromenad. Vi gillar att krascha is vi. Alla fyra. Men det är halt ute nu. Och vi är lite sega av oss på helgerna. Vi brukar ta oss ut just innan det blir mörkt. Idag likaså.

Som sagt, halt.

Å upp..

Det är inte lätt. Lika bra att ta en simtur när man ändå är nere.

”A simmaj!”

<br

Axel har inga hämningar. Han hoppar, springer och kastar sig på isen. När jag stilla påpekade att det var bättre att gå där asfalten var framme sa han självklart "men, jag tränar ju min balans när jag går på isen!" Lämpligt nog halkade jag till strax efter varför han kunde tillägga "Du ser, nu ramlade du nästan. Tänk på det nästa gång du är ute och går. Du borde träna dig, som jag!"

Han är klok min unge!

<br /