Chefen har tagit två veckors välförtjänt semester. Och han har förberett och fixat åt oss för att tillvaron ska vara så lätt som möjligt under tiden. Han har lagat mat och fryst in. Grejat, tänkt och fejat. Vi har fixat ekonomiredovisningen för att ha pengar att röra oss med. Verksamheten är planerad och ska bara utföras. Bilen ska in på service men det är bokat och klart och en detaljerad plan för när och hur allt ska ske, bara att följa.

Han åkte kl 7 från Sverige. Kl 8 började arbetsdagen. Efter två timmar hade följande hänt:

• Punktering på skolans minibuss som stod parkerad på min garageuppfart. Eller garagenedfart borde det heta då det är en kraftigt lutad backe ner mot garaget och det punkterade däcket naturligtvis fanns längst in och trångt till.
• Två elever som jag hoppats skulle komma men inte kom direkt på morgonen hörde av sig och frågade om hämtning. ”Eh, kommer snart!”
• Kommunens ekonom hörde av sig, lite stressad över att redovisningen inte stämde.
• Däckverkstaden hade ingen som kunde komma och hjälpa till med däcket.
• Det fanns ingen kompressor i bilen som verkstan trodde.

Efter ytterligare en timme hade följande hänt: (Du kan andas nu Johan, den här historien slutar bra. Tänk på hjärtat.)

• Punkan fixad, dessutom fick vi vinterdäck när vi ändå var där.
• Bilen inlämnad på fordonsenheten.
• Eleverna hämtade.
• Ekonomifrågan löst. (Ja, Johan, du behöver INTE ringa från Kap Verde. Det är löst! Inget att oroa sig för! Jag hade bara skickat med några extra kvitton prydligt häftade på ett papper som det ska vara men glömt att skriva in dem på blanketten. Det räcker för att göra en ekonom nervös.)
• Vid återkomsten till skolan insåg jag att det inte var torsdag utan måndag som bilen skulle lämnas in. Hahaha, de fick den tre dagar för tidigt. Det förklarar varför det inte fanns någon lånebil bokad! Men det löste sig, jag fick lånebil och ingen protesterade så allt är frid och fröjd.

Till detta kan jag nu addera privatlivet. Idag har följande ingredienser blandats ihop.

• Vaknade med förkylning OCH migrän. Tack apoteket för värktabletter!
• Akupunktören hade missat att skriva upp bokningen så hon såg mycket förvånad ut när jag kom. Men hon är godhjärtad och tog emot mig ändå. (TACK!)
• Började blogga om den här surrealistiska dagen medan jag väntade på bilen. Inlägget försvann utan att hunnit sparas.
• Brännskadan jag fick igår när jag hällde kokande vatten över min hand uppvisade även blåsor som omedelbart sprack. Såklart.
• När jag lämnade Knut på dagis imorse berättade jag för personalen att han var rädd för clowner då en av hans dagiskompisar sagt att det finns clowner på Ica som dödar folk med kniv. Tänkte att de kunde ha lite stora öron om fler blivit rädda. När jag hämtade berättade personalen att Knut skrämt hela sitt lunchbord att man får fyrkantiga ögon om man tittar för mycket på skärmar. (Hans mamma har nämligen sagt det och visat bild.) Payback is a bitch. ????
• Per är på planeringsdagar med jobbet och sover borta ikväll.
• Båda barnen ville ha ”korv och makaroner fast ingen korv” till middag. Ordnade det och insåg att jag ju inte kan äta makaroner och tiden var knapp. Hade som tur var en låda chili con carne i kylen. Tack till eleven som inte ville ha den igår så att jag råkade få med den hem för att inte lämna den stinkande i bilen!
• Jag och barnen skulle just åka till Knuts gymnastik då Axel ramlade och slog upp ett jack i huvudet. Så det blev en vända till akuten istället. Mest besviken var Axel som sett fram emot att träffa en annan väntande storebror han brukar hänga med medan Knut gympar. Det gick bra, jacket var mindre än det först såg ut och behövde inte sys men han var jätteledsen, rädd och det gjorde jätteont.
• Efter akuten tyckte både Axel och Knut att Axel förtjänat en myskväll med chips. Så blev det.
• Började om på blogginlägget om den här, nu ännu mer surrealistiska dagen. Då tyckte datorn att det var dags för en planerad omstart. (Va? Jag hade inte planerat nåt annat än att blogga!) Halva inlägget försvann.
• Efter punkan, ekonomiredovisningen, akupunkturen, olyckan, disken, spruckna blåsor och värk överallt, middagen, myskvällen och läggningen tyckte jag att jag förtjänade en egen myskväll med te, choklad, ofantligt många tända ljus och Bonde söker fru. Så fick det bli.
• Mitt i programmet ringde min älskade make. Jag älskar honom. Men inte lika mycket när han stör i Bonde söker fru för andra kvällen i rad.
• Nu är datorn uppdaterad och nystartad och inlägget får äntligen förflytta sig från huvudet till datorn vilket är en stor lättnad för mig. (Leta bland tidigare inlägg om du är suuuperintresserad av mig eller är en stalker, jag har för mig att jag skrivit ett par gånger om den här känslan att gå med ett blogginlägg eller annan text i huvudet och lättnaden när man får skriva ner det.)
• Nu ska jag skynda mig att somna innan något mer händer!
• Nej, det hann jag inte! Nu kom det sällskap i sängen av små fötter. Eller inte så små längre förresten. Men de minsta i det här huset. Bäst att stänga ner datorn!
• Tack och god natt!